lördag 7 november 2015

Lite eftersnack

Abbe och jag kom just hem från Åbo. Det var teaterföreställningen Nasse och hans vänner på ÅST som var dagens program. Boken har kanske aldrig riktigt hört till barnens favoriter och teatern var medioker - men allt det saknar egentligen betydelse bara man får umgås med bästa vännerna. Och det fick vi idag! Nu väntar vi på att brorsan och hans familj kommer på kvällsbesök och det skall också bli skoj!

Egentligen var det ju inte detta jag skulle skriva om utan jag hade tänkt fösa er vidare till några riktigt bra texter om läsning. Den första handlar om hur vi förbereder oss psykiskt inför känslostormar genom att läsa. Det är Juha Itkonen som kommer med denna goda synpunkt. Jag har också läst nånstans att närläsning gör att en del av hjärnan tror att vi ÄR huvudpersonen i boken vi läser. Eftersom hjärnan tror det har vi kvar minnesspår av allt vi läst om och har lättare att tampas med de känslor som kommer när vi i verkligheten utsätts för samma sak. Vi vet hur vi ska möta känslorna, helt enkelt.

Den andra artikeln som jag tycker är otroligt intressant gäller läsningens påverkan på barnens kommande ställning i samhället. Barnboksförfattaren och läslustambassadören Siri Kolu lär ha sagt  i en intervju (jag hörde inte den, tyvärr) på Radio Puhe igår att klyftan mellan läsande människor och ickeläsande människor växer i rasande takt. Ett barn som växer upp i en läsande familj har föräldrar som läser för dem och på så sätt ger dem alla verktyg som behövs för att klara sig i skolan. Och det i sin tur, vet ni ju förstås, ger dem ett försprång. Läsning är alltså redan frågan om ett samhällsklassfenomen och god läsfärdighet och läsförståelse betyder makt. Så läsning är nyckeln till framgång. Detta skriver Gunilla Carlsson om som en reflexion i samband med bokmässan i Göteborg.

I dagens Husis har Maria Turtschaninoff skrivit om de finlandssvenska barn- och ungdomsböckerna och om hur våra ungdomar skall hitta dem. Det handlar mycket om vilka böcker som syns och som man hör om - och jag kan nog hålla med om att det är bästsäljarna som får mest utrymme; ofta översättningar från amerikanska författare som i sin tur skriver en bok för att den förhoppningsvis skall bli en film. Men jag hade hoppats i detta sammanhang att också vi modersmålslärare kunde få en eloge för det arbete vi gör i skolorna. Nästa vecka skall jag boktipsa mina nior om fyra finlandssvenska böcker varav de skall välja en att läsa. Och om några veckor har vi Kaj Korkea-aho på besök så innan dess kommer vi att läsa många kolumner av honom. Men vi kan hjälpa den finlandssvenska boken att hitta läsare: Turtschaninoff föreslog att vi ger en finlandssvensk bok i julklapp i år. Och det är ett bra förslag tycker jag!

Nåja - det var lite väl många djupa tankar såhär en lördagkväll. Jag håller som bäst på att läsa Stalker, och jag vet inte riktigt vad jag tycker. Lite sådär "läst en - läst alla"-fiilis kanske. Men ligger man och tycker synd om sig själv för att man tvingats gå till tandläkaren och dra ut två (!) tänder passar det jättebra med lite action och spänning.

Sist: om ni har farsdagspresenten ogjord ännu kanske ni kan göra som Katarina Von Numers-Ekman föreslår och göra ett bokmärke med texten: Läs för mig pappa!

Här ligger världens bästa moffa och högläser kvällsboken för barnen


         

1 kommentar:

  1. Vi har faktiskt pysslat bokmärken åt moffa, gammelmoffa och gammelfaffa i farsdagspresent i år.

    Det där med att vi vet hur vi ska vara i olika situationer som väcker mycket känslor tack vare böckerna tror jag också mycket på och också varit med om, säkert fler gånger än jag är medveten om.

    Jag har inte läst böckerna av Kepler i den ordning de kommit ut men jag läste tre snabbt efter varandra och då hade jag också en känsla av att läsa samma bok med ny story, men efter en ganska lång Keplerpaus uppskattade jag Stalker.

    SvaraRadera