På riktigt. För inte länge sedan alls gjorde YLE ett inslag i TV-programmet Efter nio om just blod. Men då fick inte mensblod nämnas. Det var för fult, ansåg man. Matilda Gyllenberg, som är en av dem som planerar innehållet i Efter nio röt till och här hittar ni hennes åsikt i frågan. Hon är trött på att alltid behöva förklara sig när hon ligger däckad i mensvärk, skakar av smärta och spyr och tycker vi borde kunna prata mer öppet om allt som har med mens att göra. Absolut! Oh my - låt revolutionen börja!
Och hur skall man börja? Jo, genom att läsa Liv Strömqvists seriebok Kunskapens frukt.
Strömqvists lärorika och framför allt roliga seriealbum innehåller så gott som allt du behöver veta om det kvinnliga könsorganet. Hon tar avstamp i de gamla grekerna och landar idag. På dryga 140 sidor lättlästa seriestrippar däremellan hinner hon förklara varför det blivit så tabu, visa på en massa orättvisor, upplysa läsaren om felaktiga föreställningar och bara sådär på ett skarpt och befriande sätt tala om det som blivit så pinsamt trots att det är allt annat än det.
Det här seriealbumet blir mitt bidrag till nästa års läscirkel. Och vad gäller revolutionen; nåja - åtminstone kan jag börja lite lätt med att låta bli att på jobbet gömma undan bindan påväg från väskan till toaletten. Och så tycker jag faktiskt att en liten nätt mensbrosch inte vore helt fel. Tänk vad bra det kunde vara. Istället för att bara gömma undan faktumet vore det öppet och fint med ett litet smycke som signalerar att det är fritt fram att tala mens med mig, bjuda ut en burana, ge en extra kram, fråga om det behövs lite choklad eller bara stanna upp en liten stund och jämföra dagens smärta på en skala mellan noll och tio.
Men mer troligt är att jag fortsätter som förr. Tyvärr. Tragiskt. Ni vet; hjärntvättad av samhällets normer och ideal - det är jag det. I ett nötskal.
