söndag 16 augusti 2015

En riktig pärla bland barnböcker

Vi slukar barnböcker här hemma hos oss. Jag kan inte låta bli att köpa nya nu som då, fyndar alltid böcker på loppis och varje tisdag har vi bibbadag med barnen. Då åker vi via stadsbibban påväg hem från skola och dagis och lånar en väska full med böcker - både sådana som barnen väljer själva och sådana som jag plockar från hyllan.

Det finns såklart både bra och dåliga barnböcker men vanligtvis tycker jag att det inte spelar så stor roll vad man läser för barnen bara man läser. Ibland råkar det sig så att det är en bok som verkat tråkig och lite intetsägande på pärmen som visar sig vara den allra bästa och ibland lyckas vi få hem något riktigt bottennapp till bok. Men alla böcker - oberoende kvalitet - leder till diskussioner och det är detta jag tycker är en så otroligt viktig del av läsandet för barn.

När jag läser lägger jag minst lika mycket tid på att varva läsandet med prat. Jag frågar barnen till exempel vad de tänker på, vad de tror att kommer att hända, hur personerna i boken kanske känner sig, vad ord betyder, om de minns sådant vi gjort tillsammans som kanske kan relateras till det boken handlar om, vad de själva tycker att personerna skall göra, och förstås vad de tyckte om boken. Och barnens svar är så värdefulla. Om man har ett barn - som vår sjuåring till exempel - som för det mesta inte vill säga så mycket och avslöja vad hon tänker på är det vid dessa små lässtunder som jag får veta hur hon egentligen mår. Hon kan öppna sig och berätta vad hon känner och vad hon funderar på. Lässtunden blir en kvällsrutin där vi går igenom dagens händelser trots att vi kanske läser om Lasse och Maja, Mio min Mio eller Harry Potter.

Många av er småbarnsföräldrar har säkert redan hittat Åsa Linds Sandvargen - en riktig pärla bland alla barnböcker och som verkligen enkelt leder läsandet vidare till gemensamma funderingar och prat. Den bok som hängt med länge här hemma hos oss är Stora boken om Sandvargen som egentligen är en samlingsutgåva med alla tre böcker: Sandvargen, Mera sandvargen och Sandvargen och hela härligheten. Åsa Lind har blivit belönad med Nils Holgersson-plaketten och också Augustnominerad för sina böcker. Och jag är bara så tacksam för att dessa böcker finns.

Det Åsa Lind gör så fantastiskt bra är att hon lyckas fånga barndomen och allt det som hör till fenomenet att växa upp. Allt detta, som vi inom familjen har funderat på genom åren, finns i Sandvargen - nästan allt iallafall. Och Åsa Lind gör det så enkelt för oss föräldrar att prata om rädslor, att inte leka med elden, tiden, universum, kärlek, vänskap, ensamhet, mobbning, döden, att ha tråkigt, att göra misstag, att rymma hemifrån, elakhet, att vara ensam hemma, att gå på begravning, att vara annorlunda, rättvisa - ja ni märker själva! Och det är ingen vuxenpredikan där den vuxne alltid har rätt och barnet har fel utan i Sandvargen är det oftast barnets perspektiv som görs till det förståeliga alternativet och den vuxnes som kanske kan kompletteras efter att sandvargen gjort sitt.

Som vuxen läsare är jag dessutom otroligt imponerad över hur Lind lyckas med att få en helhet i varje kapitel. Man behöver aldrig fylla i så mycket, eller läsa in lite extra ord, ändra innehållet vartefter eller lägga in en livsvisdom eller två - ja, sådant jag brukar hålla på med när jag läser för barnen. Sandvargens kapitel är kompletta och bra just sådana de är. Det är hög kvalitet på barnlitteratur och jag hoppas alla barn av idag någongång får höra om Zacharina och sandvargen!

Två älskade barn som letar efter sin egen sandvarg på en av sommarens finaste dagar
  
     

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar