lördag 5 september 2015

Min nya favoritbok

För några veckor sedan läste jag en bok som kommer att gå i historien som min absoluta favoritbok. Boken heter Flikan som hittade den mystigaste älvan och är skriven av Saga Dammert sju år gammal.

Här samlar författaren energi för allt skrivande

Den är fint illustrerad och har en klarröd plastad (med tejp) pärm, saknar helt interpunktion och är skriven enbart med stora bokstäver. Ett mycket ovanligt men intressant uttryckssätt! Av någon orsak slutar boken mitt i en mening men det beror kanske på att pappret tog slut eller så planerar den unga författaren en spännande fortsättning och har därmed skapat en fin och spännande cliffhanger. Det återstår att se.

Intrigen är något invecklad och kräver en van läsare. Man kan urskilja några huvudpersoner: älvan då förstås men författaren nämner också en mamma, en pappa, en pojke vid namn Albin och någon som går under namnet Chili. Det låter som en hund och utifrån bilderna antar jag att det är så det är. Handlingen utspelar sig på ett hotell, eller ett håtel som författaren så kreativt väljer att skriva, och tydligt kan man urskilja att det största nöjet på det hotellet är att simma: "barnen vill direkt fa och simma" skriver författaren. Men olyckligt nog svarar föräldrarna på följande sida enligt följande: "mamma och pappa sa nej vi far inte och simma". Det är också här den verkliga peripetin ligger. Boken slutar dock lyckligt, de oförstående föräldrarna tar sig i kragen och: "jipijipijipi roppa barnen".

Slutet gott allting gott, alltså. En riktig feelgood roman som jag många gånger kommer att plocka fram och njuta av.

      


2 kommentarer: