Lärare är bara skit

Jag föreställde mig att jag här skulle börja med en hejdundrande hyllning av ännu en fantastisk barnbok/mellanåldersbok av en finlandssvensk författare. För något år sedan hörde jag nämligen Annika Sandelin läsa högt ur boken Yokos nattbok och det var alldeles underbart! Så fängslande högläsning att jag direkt - där och då - bestämde mig för den boken är ett måste för vår bokhylla. För någon vecka sedan började jag läsa för min 6-åring, som snart skall börja förskolan, och för min 8-åring som om tre veckor har sitt första skolår bakom sig, och de satt totalt stilla och lyssnade - många många kvällar i rad - och vi skrattade, blev överraskade och levde oss in i Yokos liv via en massa anteckningar i den hemliga dagboken. 

Yoko är en rätt så vanlig tjej som bor i ett höghus. I lägenheten under bor Yokos bästa vän Anna. Mamman är bildkonstnär, pappan psykolog och de två yngre syskonen just sådana som småsyskon brukar vara. I dagboken skriver Yoko ner allt som händer; dansen i skolan, leken med dockorna (som hon egentligen är för gammal för?!), bråken med vännerna, hyssen hos den arga tant Karppinen, farfars stundande äktenskap med nya pojkvännen Harry och andra stora och små händelser i vardagen. Och Sandelin gör ett fantastiskt jobb med att hålla uppe spänningen mellan dagboksinläggen; sådär att barnen efter några sidor bara gnäller och gnäller om att få höra mer. Boken funkar jättebra och jag skulle fortsätta ösa superlativer över den om det inte vore för en sak som igen en gång gör mig så ledsen.

Varför är det så okej att alltid göra lärarna till åtlöje? Nu råkar jag vara lärare så det är klart att jag reagerar just såhär; men i boken kallas lärarna för riktigt fula öknamn och blir utsatta för elakt förtal, fula spex och inte en enda lärare verkar förtjäna elevernas respekt. Hallå! Nu hör jag er sucka djupt över min reaktion - jäkla moraltant liksom. Det står jag för. Men sluta nu en gång för alla tycka att det är okej att skratta ut och idiotförklara den ena läraren efter den andra. Och allra minst föra över våra mossiga fördomar på våra barn. Oftast är det dessutom så att skulle läraren bara få bryta tystnadsplikten och berätta varför det ena görs si eller det andra så är det nog majoriteten av oss som skulle få sig en tankeställare. De flesta lärare gör ett jäkligt bra jobb och lägger ner kropp och själ i sitt arbete. De förtjänar bättre än såhär.

När det första riktigt fula öknamnet på en lärare dök upp i boken såg min dotter så förfärad ut och kunde inte förstå Yokos tal. I min dotters värld är läraren en ängel. Något hon vill bli när hon är stor. Så; jag gjorde det jag brukar göra när jag inte gillar ett visst innehåll i en bok. Jag låtsas att det står något annat. Det gick det också. Så min förhoppning är att också du som förälder läser Yokos nattbok högt för ditt barn; men censurera öknamnen tack! Byt ut dem till vanliga namn och vägra vara en av dem som svartmålar lärarna. Det är så förlegat, så onödigt och så orättvist. Oberoende av vad du jobbar med går inte jag omkring och kallar dig för fula saker jag heller.