torsdag 14 juli 2016

Som en fluffig gräddtårta med söta jordgubbar ovanpå

Jag gör nog annat än läser också. Tro mig. Till exempel brukar jag:

- oavbrutet plocka undan saker (och i nästa sekund kommer mina ångvältar till barn och drar ner allt från hyllorna, plockar ut allt från skåpen, råddar mina system och driver mig till vansinne).
- laga mat i det oändliga (visst blev det någonstans en miss i planeringen när gud skapade människan - jag menar, varför såg hon inte till att en måltid i veckan räcker?!). 
- jogga i gåtakt (Stockholm halvmaraton närmar sig med stormsteg och om - OM - jag skall springa behöver jag lägga in fyra växlar till. Oh my.).
- gå omkring och grubbla på om det är tufft och häftigt och snyggt med en gammal stor sliten hyvelbänk i vardagsrummet eller om det rent av är så löjligt något bara kan vara och jag inredningsmässigt tar fem steg tillbaka. Hjälp mig nån.
- lära min son dansa (jag har ett projekt i mammas sommarskola och det är att få honom att fatta takten och dansstegen - min största förhoppning är att han blir en bättre dansare än sin far. Men å andra sidan har han det lätt; han kan ju inte bli värre än sin far heller.). 
- öva mig på att inte lägga mig i mina barns gräl. Jag har faktiskt lärt dem att man måste kompromissa, att det inte lönar sig att skrika, att man inte får bli fysisk och att ordförrådet måste vara så stort att man kan lösa en konflikt utan problem. De borde kunna lösa sina interna strider på egen hand (who am I kidding?). 
- ja, och sånt där som att städa, gå på vessan, handla mat, skriva blogg, bädda sängarna, tvätta byke, skura mattor, fixa fotoalbum, vattna blommorna och ja; du fattar. 

Så, visst är du övertygad om att jag har ett liv också vid sidan av mitt läsande? Med det sagt kan jag gå vidare till att berätta om boken Anna och den franska kyssen av Stephanie Perkins. Och när jag nu tänker tillbaka en vecka till min läsning av den boken kan jag inte annat än småle. Den är nog by far (mental notering: nu är jag ju moddalärare så jag får sluta upp med alla mina engelska uttryck nu) den sötaste boken jag någonsin läst. Söt som rosa marshmallows, eller som en härlig gräddig sommartårta med flygande fina fjärilar omkring. Att läsa Anna och den franska kyssen gjorde mig på så gott humör att jag faktiskt skulle vilja börja om från början och läsa den igen. 



På baksidan av pärmen står det: "Magisk... fångar verkligen känslan av att vara förälskad.", "Väldigt romantisk. Du borde dejta den här boken.". Och ja, det handlar om kärlek och förälskelse. Anna från Atlanta flyttar till Paris för att gå sitt sista skolår där och i världens mest romantiska stad träffar hon Ètienne St. Clair som är elev i samma skola som hon börjar i. Året i Paris blir det mest omtumlande, hjärtslitande och fantastiska.

Det är glatt, mysigt, fnissigt och laddat. Just så som en förälskelse känns. Dessutom är boken luftig och lättläst och passar perfekt in då man behöver läsa något som får en på gott humör. Det är en en ungdomsbok men jag tycker den passar för vem som helst som någongång varit sådär härligt förälskad och vill uppleva det pånytt. Och vem vill inte det?! Visst, det finns en hel del man kunde vara kritisk till också - men det orkar jag inte vara nu. Jag har ju sommarlov - sura, buttra och klandra kan jag göra i vintermörkret sen. Då det är befogat.

På tal om att göra annat än läsa ska jag faktiskt imorgon kväll ut med mina kompisar. Oj jestas, jag vet ju inte ens hur man gör längre. Några användbara tips, anyone?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar