Jag tänkte bara snabbt titta in för att meddela att Jan Guillous senaste bok i romansviten Det stora århundradet är lika storslagen som föregångarna. Här kan ni läsa vad jag tidigare skrivit om Brobyggarna och de andra böckerna.
Det som jag gillar extra mycket med Blå stjärnan är att det är Johanne som kliver fram och axlar huvudrollen. Då jag läste den fjärde boken, Att inte vilja se, väckte Lauritz döttrars liv mycket intresse och jag blev så glad då jag insåg att den här boken utspelar sig under helt samma tidsperiod som den föregående men ur ett annat perspektiv. Att Johanne uppvisar samma styrka, intelligens och mod som Lauritz, Oscar och Sverre gjort i de böcker där de haft huvudrollen är självklart och boken är också den som mest påminner om den första boken tycker jag. Den här boken kan närmast beskrivas som en historisk spionroman och spionromaner är ju något som Guillou som bekant behärskar. Boken är ett hett tips för alla Hamilton-fantaster alltså. Och ja, naturligtvis får jag svaret på vilken känd författare som är pappa till Johannes barn, en fråga som jag efterlyste ett svar på i inlägget jag länkade till ovan.
Nu är det bara att vänta på nästa bok då! Extra häftigt är det ju att veta att det förhoppningsvis inte tar slut här, utan att Guillou ännu har mycket att berätta om familjen Lauritzen. Jag tror inte att jag väntat lika mycket på någon uppföljare sedan Harry Potter-böckerna gavs ut.
Hoppas alla bloggläsare inlett bokåret 2016 med sjukt bra läsupplevelser ni också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar