Den här sommaren har varit en jättefin lässommar - på många sätt. Jag tycker det är väldigt mysigt att båda mina barn har lärt sig läsa; kunnat krypa ihop på soffan en regnig sommardag med lite choko och en bok. Abbe - min 6-åring - läser böcker med versaler och han vill allra helst läsa högt för mig ännu. Han tar lååånga pauser vid punkter eftersom han har lärt sig att punkt betyder paus. Och så försöker han imitera en fråga varje gång han ser att det finns ett frågetecken i slutet; ursött om ni frågar mig.
Saga - 8-åringen - har läst många böcker på egen hand. Hon fyndade några kapitelböcker på loppis som hon visste att hennes bästa vän också läser och det var underbart att se glädjen i hennes ögon. Sen gick hon och bar på böckerna resten av dagen och kunde knappt vänta tills det blev kväll så att hon skulle få ligga i sängen och börja läsa i dem. Ibland har det tagit väldigt länge innan läslampan slocknat i hennes säng den här sommaren.
Tillsammans med barnen har vi förstås också läst en massa. Två stora böcker är Harry Potter och hemligheternas kammare och Stora vänliga jätten. Just nu läser vi Ishavspirater av Frida Nilsson - en jättebra högläsningsbok. Jag tycker det är mycket viktigt att låta barnen börja läsa själva och öva på läsförmågan men jag tror att vi vuxna alltför lätt ger upp högläsningen så fort barnen lärt sig läsa själva. Högläsningen är enormt viktig! Vi har löst detta på så sätt att vi kryper ihop tillsammans på soffan under filtar efter kvällsmål och tandborstning. Då läser jag högt ur en bok. Efter 20-30 minuters högläsning får barnen gå till bokhyllan och välja ut en egen bok som de sedan läser i egen säng. Såhär har vi haft ända sedan barnen var riktigt små och det går på rutin.
Den långsamma djupläsningen som högläsning innebär hjälper nämligen barnen med textförståelsen. Det är via den som de lär sig skapa inre bilder och leva sig in i historierna. Om vi ständigt ersätter dessa tillfällen att skapa sig egna inre bilder med färdiga bilder (film, spel) triggar vi inte barnens fantasi, kreativitet och förmåga att leva sig in i en historia. Om någon annan ständigt säger hur det skall vara, vad du ska känna och hur det kommer att gå tränar barnen aldrig empati och egen slutledningsförmåga. För att inte tala om tålamodet och koncentrationsförmågan; det är mycket en kvarts högläsning om kvällarna bidrar med.
Och läs alltid boken innan ni ser filmen! Ge barnen en chans att uppleva böckernas handling på egna villkor, i en långsammare takt. Om ni läser boken först hinner ni tänka till tillsammans, prata, analysera och förstå så mycket mer än om filmen ger er alla svar. Svar som inte ens behöver vara de rätta för just er.
Harry Potter och hemligheternas kammare är ju en spännande film. Huj för basilisker och jättespindlar. Och SVJ; vilken härlig tolkning av boken det blev. Jättebra film! Men skulle vi inte ha läst böckerna först vet jag faktiskt inte om jag skulle ha gått med på att se filmerna tillsammans med barnen överhuvudtaget. Jag tror inte att de skulle ha vågat se. Jag tror inte att de skulle ha förstått så mycket. Och framför allt: jag vet inte vad de skulle ha tänkt. Men eftersom vi läste och pratade om böckerna på förhand vet jag också vad de har lärt sig, hur de har formulerat sina tankar och på vilket sätt bok och film har påverkat dem. Livsviktigt, tycker jag som förälder och moddalärare. Hoppas du tycker lika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar